Om kampanjen

Ain’t I a woman är en kampanj för papperslösa kvinnors rätt till skydd. Kampanjen startade den 8 mars 2010 och initiativet till den kom från Nätverket Ingen människa är Illegal som ville politisera och synliggöra papperslösa kvinnors situation. Kampanjen växte sedan snabbt och drog med sig många andra personer, grupper och organisationer.

PAPPERSLÖSA OCH GÖMDA
I Sverige lever papperslösa personer i en situation där de saknar i princip alla de rättigheter som de flesta av landets medborgare betraktar som självklara. Med papperslös menas någon som bor i Sverige, men som saknar giltiga id-handlingar för att vistas legalt i landet. Detta gäller dels personer som sökt asyl, men som fått negativa besked och därmed tvingats gömma sig undan svenska myndigheter och dels personer utan uppehållstillstånd som redan från början bedömt möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd här som obefintliga och därför aldrig ansökt om asyl. Papperslösa är också de som lurats eller tvingats till landet i exploateringssyfte. Tusentals papperslösa migranter lever i Sverige utan att omfattas av några som helst sociala skyddsnät.

KVINNOR, FLYKT, ASYL OCH PAPPERSLÖSHET
Kvinnor som flyr och som migrerar löper stora risker när de begagnar sig av de flyktvägar som idag står till buds. Kriminaliseringen av migration innebär att alla legala vägar in i Europa är stängda gör att den ”illegala vägen” är det enda sättet att ta sig till Sverige, ofta med hjälp av flyktingsmugglare.
Vidare gör avsaknaden av ett genusperspektiv i asylprocessen att asylsökande kvinnor ofta hamnar i papperslöshet trots att asylskäl finns. Det handlar bland annat om att det saknas en medvetenhet kring att kvinnors asylskäl ser annorlunda ut än mäns då de har flytt från förföljelse från närstående personer eller då de utsatts för övergrepp av militär eller av myndigheter i hemlandet. Det kan även handla om att kvinnors motstånd och ställningstaganden mot normer och förtryck ofta inte ses som politisk kamp av migrationsmyndigheterna och därmed som skäl för asyl. Kvinnors ställning och livssituation som är kopplad till att de är just kvinnor måste vägas in i ett asylbeslut. Förföljelse på grund av kön måste börja gälla som ett verkligt asylskäl, så som var tanken när nya utlänningslagen skrevs. Det behövs ett förtydligande av denna lag så att den tillämpas i praktiken så att kvinnors asylskäl erkänns.
Papperslösa kvinnor är inte bara på flykt från förföljelse, hot, övergrepp, tortyr eller krig i länderna de flytt ifrån, utan befinner sig även i en ständigt otrygg situation på grund av sin papperslösa status i Sverige. Som papperslös lever du utan möjlighet till skydd eller rättssäkerhet om du skulle bli utsatt för brott. Blir du utsatt för hot, rån, trakasserier, misshandel eller övergrepp har du väldigt liten möjlighet att få skydd och att få dina rättigheter tillgodosedda. Att anmäla ett övergrepp är omöjligt då polisen utgör ett hot om avvisning. Detta innebär även en situation där myndighetspersoner såsom polisen kan vara den parten som begår brott, utan att de kan ställas till svars. Likaså kan det vara arbetsgivare, bostadsuthyrare, anförvanter eller andra som känner till situationen och som misshandlar, hotar, utnyttjar ekonomiskt eller sexuellt med vetskapen om att det inte kan polisanmälas.

KAMPANJENS SYFTE
”I am not free while any woman is unfree, even when her shackles are very different from my own.” (Audre Lorde)
Asylsökande och papperslösa kvinnors situation måste belysas, synliggöras och tas upp som en fråga den politiska debatten. Både gällande kvinnors speciella asylskäl och asylprocess samt situationen för papperslösa kvinnor.
De rättigheter som finns både i den svenska lagen om kvinnofrid och de mänskliga rättigheter som gäller enligt internationella lagar åsidosätts när det gäller asylsökande och papperslösa kvinnor. Det som feministiska aktivister har stridit för i årtal såsom rätt till skydd, skyddad identitet, rätt till sjukvård och behandling efter sexuella övergrepp och misshandel blir urholkat då de inte gäller alla. Detta måste få en ändring.

Ain’t I a woman kampanjens mål är därför följande:

* Att Kvinnofridslagen måste ta hänsyn till papperslösa kvinnors särskilda situation och att detta också får genomslag i ny lagtext. Kvinnofridslagen ska i fall som handlar om papperslösa migranter ha ett självklart företräde framför Utlänningslagen. Detta skulle kunna realiseras genom att papperslösa kvinnor som utsatts för hot, misshandel, utpressning, trakasserier eller sexuella övergrepp fredas och garanteras skydd i samband med anmälan om brott. Polis och andra myndigheter måste förbjudas att ta brottsutsatta papperslösa kvinnor i förvar eller försöka avvisa dem i samband med att de anmäler övergrepp. Polisen ska inte heller få begagna sig av uppgifter om papperslösa kvinnors uppehälle, om sådana framkommer vid anmälan eller utredning av brott, för att vid senare tillfälle kunna verkställa avvisningar.
* Papperslösa kvinnor som medverkar i brottsutredning ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) så länge förundersökning eller domstolsprocess pågår.
* Att Utlänningslagen skrivs om och förtydligas för att garantera en rättslig praxis där kvinnors asylskäl i sig betraktas som tillräcklig grund för att utfärda permanent uppehållstillstånd vid asylprövning. Begreppet kvinnors asylskäl innefattar exempelvis flykt undan en manlig förövare i hemlandet, flykt undan hot om könsstympning, flykt undan tvångsgifte och flykt efter övergrepp utförda av militär, polis och andra myndighetsrepresentanter. Utlänningslagen måste även skrivas om och förtydligas så att övergrepp mot kvinnor som begåtts i samband med flykten från hemlandet eller under tiden som asylsökande eller papperslösa i Sverige, bedöms som i sig tillräckliga skäl för att bevilja verkställighetshinder vid hinderprövning respektive uppehållstillstånd vid asylprövning.
* Att väcka debatt inom kvinnorörelsen, bland feminister och jämställdhetsdebattörer om papperslösa kvinnors livsvillkor. Det nästan uteslutande ideella arbete som utförs för papperslösa kvinnor idag måste synliggöras, och frågan lyftas som en viktig feministisk kamp.