Pressmeddelande

Hej!

I dag är det en rolig och historisk dag. För oss är den viktig för att vi fyller år. Idag är det exakt tre år sedan kampanjen Ain´t I a Woman- för papperslösa kvinnors rätt till skydd startade. Papperslösa kvinnor är inte bara på flykt från förföljelse, hot, övergrepp, tortyr eller krig i länderna de flytt ifrån, de befinner sig även i en ständigt otrygg situation på grund av sin papperslösa status i Sverige. Som papperslös finns det inga möjligheter till skydd eller rättssäkerhet ifall ett brott mot en inträffar. När papperslösa utsatts för hot, rån, trakasserier, misshandel eller övergrepp finns det få möjligheter till skydd och till att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Att anmäla ett övergrepp är omöjligt då kontakt med polisen utgör ett hot om avvisning. Detta innebär även en situation där myndighetspersoner, såsom polisen, kan vara den part som begår brott, utan att de kan ställas till svars. Likaså kan det vara arbetsgivare, bostadsuthyrare, anförvanter eller andra som känner till situationen som misshandlar, hotar, utnyttjar ekonomiskt eller sexuellt med vetskapen om att det inte kan polisanmälas.
Vi startade kampanjen Ain´t I a Woman bland annat för att vi ville synliggöra avsaknaden av ett genusperspektiv i asylprocessen och vilka konsekvenser detta får. Bristen på genusperspektiv i asylprocessen resulterar i att kvinnor och hbtq-personer har svårt att få gehör för sina asylskäl, vilket tvingar in många asylsökande kvinnor och hbtq-personer i papperslöshet. De hamnar utanför systemet, utan permanent uppehållstillstånd och blir dömda till ett liv utan rättigheter, fyllt med rädsla och utan möjlighet att få sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda.

Under de tre år som kampanjen funnits har vi pratat, skrivit, engagerat och gett ut flera publikationer. Vi har inlett samarbete med individer, organisationer och politiska partier. Vi har delat ut flygblad, hållit tal och samtalat med myndigheter, socialtjänsten, journalister och politiker. Vi har pressat fram beslut från olika delar runt om i landet att bevilja resurser till kvinnojourer att ta emot papperslösa kvinnor i behov av skydd. Dessa beslut har inneburit att papperslösa kvinnors rätt till skydd har kommit upp på den politiska agendan och synliggjorts som den aktuella och viktiga fråga den är. Det här är fantastiska framgångar som vi i kampanjen är oerhört stolta över, även om vi anser att besluten behöver följas upp, ses över och utvecklas för att papperslösa kvinnors rätt till skydd ska fungera i praktiken och bli en självklar del i hela landet och på alla kvinnojourer.

2013 är året som vi ännu en gång synliggör våldsutsatta papperslösa kvinnors situation och fortsätter arbeta för att dessa kvinnor ska få skydd och möjlighet att nyttja den rättsprocess som alla kvinnor har rätt till. 2013 är året som vi förtydligar våra krav.

* Kvinnofridslagen överordnas utlänningslagen. Detta skulle leda till att alla kvinnors rätt till skydd står över hot om avvisning.

* Utlänningslagen förtydligas för att garantera en rättslig praxis där kvinnors asylskäl i sig betraktas som tillräcklig grund för att leda till permanent uppehållstillstånd vid asylprövning. Exempelvis vid flykt undan våld utfört av militär, undan tvångsgifte eller könsstympning.

*Papperslösa kvinnor som medverkar i brottsutredning ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge förundersökning eller domstolsprocess pågår.

2013 är också året där papperslösa jagas av polisen intensivare än någonsin. De enda de har gjort sig skyldiga till är att fly misshandel, våld och diktatorer. De har gjort sig skyldiga till att tro på vad som en gång i tiden var en mänsklig rättighet, nämligen att söka asyl.

Papperslösa kvinnor arbetar, bor och finns till i det offentliga rummet precis som kvinnor med svenskt pass. Skillnaden är att det för papperslösa kvinnor är omöjligt att röra sig fritt i landet. Skräcken är så stor att många inte längre vågar ta sig till sina jobb, lämna sina barn på skolan, åka kollektivtrafik, söka vård eller demonstrera och fira internationella kvinnodagen tillsammans med alla andra. Att ta sig till 8 mars festligheterna skulle kunna leda till flera månaders fängelse i ”svenskt förvar” och sedan utvisning till tortyr och död eller ett liv i misshandel och våld. Vi kan inte garantera trygga lokaler och trygg färd till och från festligheterna. Inga arrangörer har heller förespråkat trygga rum inför årets 8 mars firande.

Vi hade velat fira tillsammans med er. Vi hade velat fira kampen vi har fört, att vi fortsätter kämpar, ställa krav och förändra. Men vi hade velat kunna fira 8 mars tillsammans med alla kvinnor och alla feminister, oavsett legal status. Därför har vi, i solidaritet med papperslösa kvinnor och hbtq-personer, valt att inte delta i 8 mars firanden i år. 

Vi vill uppmana alla feministiska, antirasistiska och queera grupper, organisationer och individer att prioritera kampanjens krav. Att arbeta för avskaffandet av den inhumana asylpolitiken, att arbeta för allas möjlighet att utan rädsla röra sig i samhället och delta i aktiviteter och att inkludera alla kvinnor, även papperslösa kvinnor, i kraven på skydd mot våld och för grundläggande rättigheter. Inför årets 8 mars vill vi att ett riksdagsbeslut om skydd för papperslösa kvinnor ska tas fram som omfattar hela Sverige. Vi efterlyser samtal, debatt och solidaritet.

2013 behöver inte bli ihågkommet som året av rasprofilering, polisvåld och skräck. Vi kan vända detta.
Kampen för en gränslös feminism fortsätter.
Glad 8 mars!

Kampanjen Ain´t I a woman- för papperslösa kvinnors rätt till skydd

Göteborg 8/3/2013

https://aintiawomankampanjen.wordpress.com/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s